Ni som var med häromveckan på Grevby känner säkert precis som jag. Kvällen när Örnarna körde hem det allsvenska guldet i den mästerliga finalen mot Njudungarna var det perfekta slutet på klubbens roligaste säsong sedan 90-talets fyrtal i SM-titlar.
Ska man sätta punkt kan därför inte heller tillfället gärna bli bättre. I 41 års tid har jag varit regelbunden skribent på Örnarnas matcher. Först som utsänd för SLA, därefter som redaktör för matchprogrammet följt av en lång period som reporter och fotograf på Race Magazine och så nu, på senare år, som trogen rapportör på sociala medier.
Jag har dock varit öppen med att årets säsong skulle bli min sista. Den oförglömliga finalaftonen var således det perfekta slutet även för mig personligen. Jag hade hoppats att Örnarna skulle bli allsvenska mästare när jag bevakade dem för allra sista gången.En förhoppning som fantastiskt nog slog in!
Jag vill därför rikta ett stort tack till killarna i laget, till lagledning och mekaniker, till styrelse, funktionärer och alla övriga som engagerar sig i Örnarna Speedway. Att jag fick runda av en lång och väldigt rolig karriär som klubbens flitigaste skribent genom tiderna med detta glimrande minne känns helt suveränt.
Så vad händer nu? Vem tar vid? Ja, den frågan riktar jag direkt till dig som läser det här. Det kanske är du. Många bär på idéer om hur Örnarna ska fortsätta att utvecklas som klubb. Det är bra, men det räcker inte med att komma med olika förslag. Man måste vara villig att hjälpa till att genomföra dem.
Det krävs handkraft för att åstadkomma handlingskraft. Ju fler som hugger i desto ljusare blir framtiden. Och apropå framtid så vänder jag mig i synnerhet till er som är yngre, mobilgenerationen som handskas regelbundet med Instagram, TikTok, WhatsApp (med mera). Dessa plattformar kommer att bli Örnarnas viktigaste skyltfönster under åren som ligger framför oss. Ska lagets popularitet fortsätta att stiga behöver vi locka nya anhängare. Då gäller det att synas där den publiken finns.
Jag är säker på att någon eller några av er därute är fenomenala på att utnyttja dessa sociala medier och kan skapa exakt de content som attraherar och skapar fortsatt drag kring klubben. Så ni som känner er manade – tveka inte! Hör av er till klubben, förslagsvis med ett mail till kansli@ornarnaspeedway.se eller via Örnarnas Messenger här på Facebook.
Ja, uppmaningen gäller egentligen alla som törstar efter örnnyheter. Just du kan bli förmedlaren av detta genom att ställa upp och göra inlägg med jämna mellanrum. Uppdraget är som ni förstår vakant efter mig. Ska det vällästa nyhetsflödet rulla vidare behöver någon frivillig, eller möjligen flera frivilliga, fixa det jobbet.
Så visa ett äkta örnhjärta. Ta kontakt via föreslagna alternativ ovan. Ni behövs!
Själv har jag alltså knegat på i 41 år utmed speedwaystaketen och rapporterat om sporten i allmänhet och Örnarna i synnerhet. När jag blickar tillbaka på de första artiklarna från 1984 – av dem jag lyckats hitta ska sägas – ser jag att de handlar om att Kalle Claesson lovar att köra vidare, att Börje Klingberg återvänder till Örnarna efter en sejour i Njudungarna och att Mats Olsson är i England och diskuterar ett ligakontrakt med Exeter. Då förstår ni att jag hängt med länge.
Men slutpunkten från min sida sätts här och nu. Jag kommer självklart fortsätta att åka och se Örnarna, men det blir enbart som åskådare. Användningen av pennan blir begränsad till att fylla i programmet. Det övriga lämnar jag över till någon av er som läser detta eller till någon som ni kanske kan tipsa klubben om. Uppgiften är kul. Ta chansen att forma rapporteringen om Örnarna med nya spännande grepp!
Tack allesammans för alla härliga år och trevliga minnen. Vi ses nästa år igen, på läktaren vill säga!
Per Gustafsson
Bildtext: Ett axplock på den uppsjö av text- och bildmaterial jag producerat om Örnarna under mer än 40 år. Två exempel i floran är tidiga artiklar under mina år som sportjournalist på SLA, vidare ser ni matchprogrammet Svenskt Speedwaymagasin som jag gjorde under 1996 och 1997. Andra program som jag var inblandad i var SM-finalen 1992 och Mikael Karlssons respektive Niklas Klingbergs 10-årstävlingar. Sedan har jag naturligtvis också plockat med årets bragdgäng på ett hörn.